I lurarna :: Rob Dougan – Clubbed to Death(Kurayamino variation)

Trots att det igår kändes som en omöjlighet med tanke på när jag kom i säng, så lyckades jag faktiskt komma upp till tåget som gick 06.00. Men här sitter jag, på väg mot Katrineholm för att byta mot Norrköping – och jag lyckades!

Men när jag ändå sitter här, efter att ha läst igenom och förberett dagens övningar, tittande på Top Gear – så tänkte jag ändå skriva av mig lite på bloggen.

Vi är nu inne på den nionde dagen av den andra månaden. På den tolfte dagen av den andra månaden så är det inflyttningsdags. Nu börjar dock min minikontrollerade småpanik komma krypande. Vi har inte hunnit börja packa ner lägenheten – och jag kommer ligga borta resten av denna vecka. Men, för att citera Shakespeare(in love) – “-Strangely though, it all turns out well. -How? -I don’t know. It’s a mystery!”.

Men idag ska i alla fall Elin åka upp till huset tillsammans med Therese. Delvis för att släppa in en kille från Relacom, men delvis för att kunna mäta upp olika rum. Sen ska hon åka och beställa tapeter till det nyligen uppmätta sovrummet!

Jag är definitivt inte den som lyckas uttrycka mig särskilt elegant i skrift här på bloggen, definitivt inte den som skriver särskilt varierat utan mest om min navelpetning. Och om jag vanligtvis är ganska enkelspårig, så är det tyvärr så att min hjärna är satt på repeat på en tiondel av ett väldigt kort spår. Just nu – och troligen en tid framöver – så är det bara hus som gäller.

Så för att inte tråka ut er alldeles, så avslutar jag nu det här inlägget.

Ciao!